Sveriges tätorter – hur stor del av befolkningen bor där?
För 200 år sedan bodde 90 procent av Sveriges befolkning på landet. Där hade de tillgång till sitt arbete och många var även självförsörjande. Idag är det nästan tvärtom då fler och fler väljer att bosätta sig i större städer. Processen kallas urbanisering och kan ha mer än en betydelse.
Oftast när man pratar om urbanisering syftas det till att befolkningen flyttar från landsbygd till en storstad. På så vis blir landsbygden glesbebodd, samtidigt som befolkningstillväxten i städer ökar. Men urbaniseringen kan också beskriva hur befolkningens storlek i städerna och på landsbygden förhåller sig till varandra. Det brukar även kallas urbaniseringsgrad. Urbanisering har stor inverkan på socioekonomiska och miljömässiga aspekter. Stora städer kan ge fler möjligheter till jobb, utbildning och kulturellt utbyte, vilket ofta är anledningen bakom att många flyttar dit. Men för mycket folk kan också leda till överbelastad infrastruktur och miljöproblem, vilket gör det till en komplex fråga.
88% av Sveriges befolkning bor i tätorter
(SCB)
I Sverige finns det idag fler än 2 000 tätorter och över 9 miljoner människor av den svenska befolkningen har valt att bosätta sig i någon av de. Orternas storlek varierar dock med allt från 200 invånare till upp mot miljontals. Även om storstäderna tilldrar sig mest uppmärksamhet, spelar mindre tätorter en viktig roll i att bevara landets kulturella och historiska arv.
Storstäder
(SCB)
Trots att Sverige har över 2 000 tätorter har över 3,5 miljon av alla landets invånare valt att bosätta sig i någon av de 10 största städerna. Det vill säga att 35% av människorna i Sverige bor i en stad med fler än 100 000 invånare. Denna koncentration till de större städerna speglar en global urbaniseringstrend, där människor lockas av jobbmöjligheter, utbildningsalternativ och kulturellt mångfald.
Småstäder
(SCB)
Övriga 5,5 miljoner av befolkningen som bor i en tätort i Sverige är fördelade över de 1 990 städerna som inte har mer än 100 000 invånare. Enligt 2020 års statistik bor endast 6% av Sveriges befolkning i en tätort med färre än 1 000 invånare. Detta visar på hur mycket folkfullt de faktiskt är i de allra störta tätorterna och att en bredare spridning finns i övriga delar av landet.
År 2021 gjorde 1000 personer i genomsnitt 152 flyttningar inom landet
År 2021 genomfördes i genomsnitt 152 flyttningar per 1 000 personer inom Sverige. Denna statistik visar på en relativt hög grad av rörlighet och omlokalisering inom landet. Orsakerna till dessa flyttningar kan vara många, där arbetsmöjligheter, utbildning, familjesituation och bostadsförhållanden kan vara några. Flyttningar bidrar givetvis till att forma demografiska mönster och påverkar fördelningen av befolkningen i olika regioner och städer.
I Sveriges största tätort är befolkningstätheten 3 829 invånare/km²
(SCB)
I Stockholm, som är Sveriges allra största tätort, är befolkningstätheten just nu 3 826 invånare per km². I jämförelse med den genomsnittliga befolkningstätheten i hela Sverige som är 25,8 invånare/km² är detta talet väldigt högt och visar på hur omfattande urbaniseringen i landet faktiskt är.
273 000 personer i Sverige är bosatta i en by
(SCB)
En by eller småort är per definition ett bebyggelseområde med mellan 50 och 199 invånare. I Sverige är cirka 3% av befolkningen bosatt i ett sådant område och befolkningen i småorter fördelas på 52 procent män och 48 procent kvinnor. Även om dessa mindre samhällen saknar storstädernas omfattande resurser, bidrar de till Sveriges äldre traditioner och ger dessutom ofta en närmare koppling till naturen, vilket är attraktivt för en del.
Befolkningstätheten i byarna är mindre än 10 invånare/km²
Eftersom allt fler väljer att bo i större städer har det resulterat i att tätheten av befolkning i byar är väldigt gles. I de allra minsta byarna kan det bo så få som 1 person per km², vilket är en väldigt stor kontrast till hur många det bor i urbaniserade område. På grund av att få väljer att bo där, kan glesbygden kan få en del utmaningar med att upprätthålla grundläggande tjänster och infrastruktur, som tillgång till sjukvård, skolor och kollektivtrafik.
År 1930 nåddes den demografiska brytpunkten
(SCB)
Det var drygt 100 år sedan som den demografiska brytpunkten kom i Sverige, det vill säga då lika många bodde i på landsbygden som i städerna. Sedan dess har kurvan stigit i en rasande fart. Runt år 1970 gick samhället in i den så kallade stabiliseringsfasen vilket innebär att ökningen av den urbana befolkningen har mattats av.
90% av Sveriges befolkningen bodde på landsbygden år 1800
(SCB)
Anledningen till att det kan se så annorlunda ut då i jämförelse med nu är industrialiseringen som kom under slutet av 1800-talet.Den inledde en våg av tekniskt nyskapande och ekonomisk expansion, som spred sig över hela världen och radikalt förändrade människors levnadsförhållanden. Industrialiseringen har inte bara orsakat att färre nu bor på landsbygden, utan också haft stora sociala och politiska konsekvenser i form av ökade klasskillnader.
Stockholms befolkning ökade med 25 000 under det senaste året
(SCB)
I takt med att fler väljer att bosätta sig i stora städer så som Stockholm, Sveriges huvudstad, medföljer också en del konsekvenser. Trycket på infrastrukturen ökar, tillgången till bostäder måste säkerställas, barnomsorg och skola måste finnas och vården måste fungera som den ska utan långa köer. Allt detta gör att storstäder i Sverige oftast har en del viktiga frågor att förhålla sig till som mindre städer inte har. Stadsplaneringsstrategier och hållbar utveckling behöver prioriteras för att möta befolkningsökningen och säkerställa en hög livskvalitet för invånarna. Det innebär bland annat att stora städer behöver investera mer i infrastrukturprojekt, skapa hållbara bostadslösningar och stärka offentliga tjänster.
2032 beräknas folkmängden i Sverige passera 11 miljoner
(SCB)
Enligt befolkningsprognoser räknas befolkningen i Sverige uppnå 11 miljoner år 2032, det vill säga en ökning på ungefär 500 000 människor. Befolkningsframskrivningar utgör en viktig förutsättning för planeringsarbetet inom bland annat statliga verksamheter men kan även ge en bild om hur urbaniseringsgraden kommer se ut framöver. Utifrån nutidens siffror kommer 440 000 människor av 500 000 välja att bosätta sig i en tätort.