Statistik över hållbar utveckling i Sverige

Norden är världens bästa på hållbarhet enligt undersökningar. Trots detta kvarstår många utvecklingsområden och mycket arbete. I den här texten synar vi bland annat Sveriges hållbarhet, aktuella miljöfrågor samt lagstiftning i anknytning till dessa och vi tittar även närmare på företag som lyft fram hållbarheten i sina planer.

Vad betyder hållbar utveckling?

(källa: Ledarna)

Vad betyder egentligen hållbar utveckling? Vi tänker ofta på miljön när vi hör ordet hållbarhet men begreppet innefattar mer än så. År 1987 definierades begreppet hållbarhet utveckling enligt följande:

”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.

Hållbar utveckling innefattar arbete för en bättre planet både ekologiskt, socialt och ekonomiskt.

Världens mest miljövänliga länder

(källa: Aktuell hållbarhet och Utrikesministeriet)

År 2015 gjorde FN upp en handlingsplan med globala mål för hållbar utveckling. Handlingsplanen fick namnet Agenda 2030 och gäller alla länder världen över. Agendan styr arbetet kring hållbarhet åren 2016 – 2030.

Planen består av 17 mål för att bland annat öka hållbarheten med tanke på miljön inom människornas välfärd och ekonomi. Syftet är också att avskaffa världens extrema fattigdom.

År 2020 hade Sverige nått längst i arbetet med målen uppsatta i Agenda 2030. Sverige hade redan då som det mest miljövänliga landet i världen uppnått 84,72 % av de 17 globala målen. De länder som lyckats bäst med arbetet är alla nordiska länder, topp tre ser ut enligt följande;

Sverige
Danmark
Finland

Sveriges hållbarhetsrapport

Enligt Sveriges hållbarhetsfakta och ranking hade Sverige år 2020 uppnått fyra av de 17 målen i Agendan 2030. Målen som Sverige uppnått då var följande;

Ingen extrem fattigdom
Global hälsa och välbefinnande
Jämställdhet
Hållbar energi för alla

Övriga mål kräver fortfarande arbete och särskilt målen vilka innefattar hållbar konsumtion och produktion samt bekämpningen av klimatförändringarna kräver stora satsningar och målinriktat arbete för att kunna uppfyllas innan år 2030.

Miljölagstiftning i Sverige

(källa: Naturvårdsverket.se)

Den svenska miljölagstiftningen finns samlad i Miljöbalken. Miljöbalken trädde i kraft 1 januari år 1999 och består av 33 kapitel och 500 paragrafer. Miljöbalken är sammankopplad med många olika lagar och även EU:s miljöbestämmelser finns medräknade där. Syftet med miljöbanken är att främja hållbar utveckling och se till att miljön i Sverige är god och hälsosam.

Hållbarhetsprogram i Sverige

Sverige är en del av flera globala hållbarhetsprogram. Dessa är:

Parisavtalet
Agenda 2030, FN:s globala mål för hållbar utveckling
EU:s färdplan för klimatet

Dessutom arbetar Sverige med hållbarhet inom sin egen lagstiftning som finns samlad i Miljöbalken. Sverige har förbundit sig att arbeta målinriktat på ett hållbart sätt för att uppnå miljömålen och de mål som de globala hållbarhetsprogrammen innehåller.

Klimat och utsläpp i Sverige

(källa: SCB Statistikmyndigheten)

År 2022 var Sveriges totala klimatutsläpp 45,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Jämförelsevis kan vi nämna att sedan 1990-talet har Sverige lyckats minska det totala utsläppet med hela 37 %.

Är 2022 fördelades klimatutsläppet i Sverige enligt följande:

Industrin stod för 34 % av det totala utsläppet
Transport stod för 31 % av det totala utsläppet
Jordbruk stod för 15 % medan
El- och fjärrvärme stod för 8 % och
Arbetsmaskiner stod för 6 % av det totala utsläppet av växthusgaser
Resterande utsläpp är 6 %

En tredjedel av Sveriges utsläpp kommer från industrin. Främst handlar det om utsläpp från järn- och stålindustrin, mineralindustrin men även från raffinaderier. Det som orsakar den största mängden utsläpp är de olika industriernas tillverkningsprocesser, förbränning av bränslen och utsläppen från dessa. En stor del är också diffusa utsläpp som innefattar bland annat läckage.

Klimatutsläpp inom transport innefattar till största delen utsläpp som kommer från vägtrafiken, från både personbilar och tunga fordon som används till att transportera varor och dylikt.

Jordbruket står för 15 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Detta utsläpp består till största delen av lustgas och metan som kommer från gödselhantering, kväveomvandling i marken samt från djurens fodersmältning.

Energiproduktionen och utsläpp från dessa innefattar alltså främst el- och fjärrvärme. Tidigare var denna del mycket större men i takt med att Sverige frångått olja som uppvärmning av bostäder och lokaler har denna del blivit procentuellt allt mindre.

Klimatförändringar i Sverige

(källa: Krisinformation.se)

Klimatförändringar i världen sker på grund av den globala uppvärmningen, som i sin tur beror på utsläpp. Temperaturen stiger och klimatet blir allt varmare, också i Sverige. När temperaturen stiger ökar även risken för olika sorters extremväder som i sin tur leder till olika störningar i samhället.

Med extremväder menar man ofta värmeböljor, torka eller stor nederbörd. I Sverige har medeltemperaturen stigit med en grader och detta har lett till att vi har mer årsnederbörd, mindre snö och kyla under vinterhalvåret samt längre värmeperioder och fler värmeböljor.

Förnybar energi

(källa: Energimyndigheten.se och scb.se)

Enligt Sveriges miljömål ska all energi produceras med förnybara energikällor år 2040. Enligt statistik var situationen år 2021 enligt följande:

Sveriges totala elproduktion 165 513 GWh (Gigawattimmar) och fördelades mellan följande källor:
Vattenkraftverk som stod för 43% av den totala elproduktionen
Kärnkraft som stod för 31% av den totala elproduktionen
Vindkraft vars totala andel av elproduktionen var 17%
Värmekraft som stod för 9% av den totala elproduktionen och
Solenergi vars andel år 2021 endast var 1% av Sveriges totala elproduktion.

Över 60% av Sveriges elproduktion kommer från förnybara energikällor, störst av dessa är vattenkraft. Efter detta följer vindkraft, värmekraft och solenergi. Utfasningen av fossila bränslen i Sverige går långsamt men enligt miljömålen kommer de tre i funktion varande kärnkraftverken att stängas innan år 2040. Ökningen av energieffektiviteten i Sverige sker med hjälp av ökningen av solenergi samt vindkraft.

Bussar som använder förnybar energi

(källa: Energimyndigheten.se och svenskkollektivtrafik.se)

Sverige har satsat stora pengar på att ta fram teknik som gör att man kan använda förnybar energi i fordon i kollektivtrafiken, främst bussar. Redan år 2007 satsade den svenska regeringen 245 miljoner kronor på fordonsforskning med miljöinriktning.

Genom stora satsningar på fordon som drivs med el eller förnybara drivmedel var år 2018 all busstrafik i Stockholm fossilfri. Stockholm var den första huvudstaden i världen som lyckades med detta. I hela Sverige var motsvarande siffra 95 % år 2020. Detta innebär att den svenska kollektivtrafiken har minskat sina utsläpp med hela 68 % sedan år 2010.

Matsvinn i Sverige

(källa: Livsmedelsverket.se)

Matsvinn uppstår där mat produceras, säljs och förbrukas. Mest matsvinn uppstår i hemmen. Enligt statistiken slängs varje år 33 kilogram mat per person i Sverige. Av detta är 15 kg ätbar mat som frukt, grönsaker, bröd och matrester medan 18 kilogram hälls ut i vasken. Det man häller ut är främst drycker som kaffe, mjölk och te. I Sverige kastas alltså bort mat för cirka 1500 kr per person varje år.

Matsvinnet påverkar miljön negativt eftersom matsvinn står för hela 8 -10 procent av utsläppen av växthusgaser i världen. I Agenda 2030 är därför halveringen av det globala matsvinnet ett av de 17 målen för hållbar utveckling.

Hållbara företag i Sverige

(källa: företagarna.se och miljo-utveckling.se, northsweden.eu)

Hela 72 % av Sveriges företagare uppger att de arbetar med hållbarhet i sina företag samt har hållbar utveckling som en del av sin strategi i deras årliga och femåriga planer. Denna siffra växer hela tiden. I Sverige publiceras årligen en lista på företag som varit särskilt hållbara. År 2022 var listan följande;

Ikea
Coop
Änglamark
Matsmart
ICA
Polisen
Folkhälsomyndigheten
Apoteket

Företag som blir gröna 2025

Från och med år 2025 kommer många svenska företag att beröras av EU:s direktiv för hållbar utveckling, CSRD. Enligt CSRD ska företag med mer än 250 anställda från och med år 2025 årligen lämna in rapporter över deras arbete med hållbarhet. Detta innebär att de flesta företag i Sverige mer eller mindre blir gröna, eller åtminstone kommer att arbeta på ett miljövänligare sätt från och med år 2025.

Företag med nollutsläpp som plan

Det finns en del företag i Sverige som satsar på att ha noll utsläpp. Ett sådant företag är Inrego. Inrego är ett företag som specialiserat sig på att återvinna IT-utrustning. Företaget hade tidigare 113 ton koldioxid som utsläpp men med hjälp av en ny svensk teknik med namnet BECCS ska alla utsläpp kunna lagras i underjorden.
Ett annat företag som satsar på noll utsläpp är Tele2. Deras mål är att endast använda förnybar energi år 2025.
Sammanfattningsvis är situationen med hållbar utveckling i Sverige mycket bra, det ser vi redan av vår topplacering. Trots detta är arbetsmängden stor och det finns mycket kvar att göra för att Sverige ska kunna uppnå alla målsättningar.

Källa

VAR GOD BETYGSÄTT DENNA ARTIKEL:

Totalt: 0 / Genomsnitt: 0