Statistik över Sveriges elproduktion och elförbrukning
Kan du tänka dig ett liv utan elektricitet? För 100 år sedan var elen en ny uppfinning i de flesta svenska hem, tills dess var fotogenlampan den vanligaste belysningen. Idag kräver det mesta i vårt hem elektricitet för att fungera. I den här texten kommer vi att titta närmare på elektricitetens historia i Sverige, statistiken kring elproduktion och vilka olika elektricitetkällor det finns att tillhandagå.
Elektricitet i Sverige
(källa: Tekniska museet)
Den första elektriska belysningen i Sverige tändes år 1876 vid sågverk i Marma och Näs. Tack vare de elektriska bågljuslamporna kunde man under vintern förlänga arbetsdagarna och på så vis också öka produktionen på sågverket.
År 1884 byggdes Sveriges första elverk, i Göteborg och efter ett decennium fanns det redan 100 elektriska anläggningar runt om i landet. Dessa utnyttjades dock främst av industrin. Det var först efter första världskriget som elektriciteten hittade till hemmen runt om i Sverige.
År 1892 öppnades Brunbergsverket i Stockholm, Sveriges första ångdrivna elkraftverk. Till en början använde man främst växelström men tack vare en innovation med namn HVDC, som utvecklades delvis i Sverige, kunde man börja använda högspänd likström. Detta gjorde man för första gången i världshistorien år 1954 då man drog el till Gotland från Västervik genom att använda vatten som en återledare.
Elproduktion i Sverige
(källa: Statistikmyndigheten)
År 2021 var Sveriges totala elproduktion 165 513 GWh (Gigawattimmar) och fördelades mellan följande källor:
- Vattenkraftverk som stod för 43% av den totala elproduktionen
- Kärnkraft som stod för 31% av den totala elproduktionen
- Vindkraft vars totala andel av elproduktionen var 17%
- Värmekraft som stod för 9% av den totala elproduktionen och
- Solenergi vars andel år 2021 endast var 1% av Sveriges totala elproduktion.
Detta betyder att över 60% av Sveriges elproduktion kommer från förnybara energikällor, störst av dessa är vattenkraft. Efter detta följer vindkraft, värmekraft och solenergi.
Vattenkraftverk i Sverige
(källa: Naturskyddsförening)
I Sverige finns idag ungefär 2 000 vattenkraftverk i funktion. Beroende på vädret, främst regn och snö, producerar dessa vattenkraftverk mellan 50 och 70 terawattimmar årligen. Detta innebär mellan 30-45 % av den totala elanvändningen i Sverige.
Största delen, faktiskt hela 98 % av elen som produceras i den svenska vattenkraftverken kommer från cirka 250 stora kraftverk som står intill stora älvar. Endast 0,7 % av elproduktionen kommer från övriga små kraftverk runt om i landet.
Hur fungerar ett vattenkraftverk?
Kort sammanfattat kan man säga att ett vattenkraftverk samlar vatten i en damm, från älvar och åar. Vattnet i dammen lagras varpå det leds in till en turbin genom tunnlar under vattenkraftverket. Turbinen snurrar med hjälp av vattnets kraft och en generator samlar rörelseenergin, gör om den till el och skickar ut den i kraftledningar som leder till elnätet.
Just nu är vattenkraft Sveriges mest betydande källa till förnybar el. Vattenkraft har ytterst liten klimatpåverkan och vattenkraftverken kan även balansera elproduktionen utgående från efterfrågan. Dock har vattenkraftverken stor påverkan på naturen i närheten av verkena. Man har sett att den biologiska mångfalden i naturen och i vattnet minskar just i närheten av vattenkraftverken.
Vindkraft i Sverige
(källa: Naturskyddsföreningen)
Vindkraft är tillsammans med solenergi det mest växande energisättet i världen. Förutom att vindkraft har en mycket liten klimatpåverkan så är det också billigt – jämfört med många andra elproduktionssätt. Förnybara energikällor är tidens melodi, speciellt nu när man arbetar för att frångå användningen av fossila bränslen. Vindkraft har en betydande del av denna utveckling.
I Sverige fanns det i slutet av året 2022 över 5000 olika vindkraftverk. Sammanlagt producerade dessa 33 terawattimmar. År 2022 var det ungefär 19 % av hela den svenska elproduktionen. Man förväntar sig att denna siffra kommer att öka mycket de närmaste åren och i och med detta kommer vindkraft att bli Sveriges största källa till förnybar el.
Hur fungerar ett vindkraftverk?
Liksom i vattenkraftverk samlas rörelseenergi in och en generator omvandlar energin till elektricitet som leds ut i kraftledningar. I vindkraftverken är det naturligtvis energi i vinden som tas tillvara med hjälp av propellrarna/bladen högst uppe i vindkraftverken.
Solenergi i Sverige
(källa: Svensk solenergi)
Förnybar el av solenergi är en växande trend runt om i världen och i Sverige. År 2021 var solenergins andel ca 1 % av Sveriges totala elproduktion medan motsvarande siffra för år 2022 var 1,18 %. Man beräknar att antalet kommer att stiga under de kommande åren. År 2021 fanns det cirka 93 000 solpanelinstallationer runt om i Sverige, idag är även den siffran mycket högre.
År 2022 kom 2 terawattimmar från solkraft med svenska nätanslutna solcellsanläggningar. Med sina många fördelar som exempelvis tar solkraft inte upp markyta, orsakar inte problem i naturen och är förnybar, kommer solenergi troligen att i framtiden stå för åtminstone 10 % av Sveriges elproduktion.
Hur fungerar solenergi?
(källa: Naturskyddsföreningen)
För att producera solenergi behövs ingen generator. Solceller består av kisel som möjliggör att de kan fånga energi av solen och omvandla den till el. När solens strålar träffar solcellen uppstår en elektrisk spänning och när spänningen kopplas samman med en elkabel börjar elektroner röra på sig och ström skapas. När man för samman flera solceller har man en solpanel.
Kärnkraft i Sverige
(källa: Strålsäkerhetsmyndigheten)
Det finns sex fungerande kärnreaktorer i Sverige. Dessa är fördelade på tre olika kärnkraftverk. I nuläget är tanken att kärnkraftverken är i funktion fram till år 2040. Kärnkraftverken står för cirka 30 % av Sveriges elproduktion vilket innebär ungefär 51 terawattimmar i året.
Hur fungerar kärnkraft?
(källa: Naturskyddsföreningen)
Energin i ett kärnkraftverk består av anrikat uran som klyvs. Anrikat uran är uran där man ökat halten av en särskild isotop. När man sedan bestrålar neuroner sker en klyvning av atomkärnan. Detta medför att fler neutroner frigörs i en fortgående kedjereaktion. När man klyver uranet frigörs i sin tur nya neutroner som man behöver bromsa så att de kan fortsätta med klyvningen av uranatomerna.
I de svenska reaktorerna görs denna procedur i lättvatten. Detta är orsaken till att de kärnreaktorer man använder i Sverige kallas lättvattenreaktorer.
Klyvningen av atomkärnor kallas fission. Fissionsreaktionen producerar mycket värme. Man leder värmen genom vattenrör till en värmeväxlare. Energin överförs sedan till en ångturbin vars generator slutligen producerar elen.
Vilka bränslen används i den svenska elproduktionen?
(källa: Energiföretagen)
Under 1900-talet använde man mest kol och olja som bränslen i den svenska elproduktionen. Detta ledde även till stora mängder utsläpp. Idag är situationen en helt annan. 98 % av den svenska elproduktionen består av naturgaser och användningen av fossila bränslen är nästintill borta.
Endast några få äldre kraftverk använder olja eller kol som bränsle, och detta endast i undantagsfall när elen av någon anledning inte räcker till. Man kan säga att det inte längre finns varken koleldade kraftverk eller oljeeldande kraftverk i Sverige.
Elförbrukningen i Sverige
(källa: Energimyndigheten)
Elförbrukning i Sverige uppnådde år 2020 sammanlagt 355 Terawattimmar. Uppdelningen och statistiken över elförbrukningen i Sverige ser ut på följande sätt:
- Industrisektorn använde 136 Terawattimmar
- Sektorn för bostäder och service använde 140 Terawattimmar
- Transportsektorn använde 79 Terawattimmar.
Sveriges hushåll har relativt hög elförbrukning årligen med den totala elförbrukningen på 140 Terawattimmar per år. Detta beror till stor del på vinterhalvårets kalla temperatur. De flesta hushåll kan följa med sin personliga och aktuella elförbrukning samt den sin årliga förbrukning för att på så sätt påverka elförbrukningen.
Dock hade Sverige samma år en total tillförsel av 508 Terawattimmar. Så trots att det finns el att tillgå bör man även minnas att skillnaden till största del består av förluster som uppkommer i samband med överföring och omvandling.
Sammanfattningsvis är situationen i Sverige god, fossila bränslen används allt mindre och förnybara energikällor används allt mer. Dock är förbrukningen av el stor och man har inte ännu utnyttjat all ny teknik och tillvägagångssätt för att ta tillvara de förnybara energikällor som finns att tillgå. Enligt Sveriges miljömål skall all elförbrukning bestå av förnybara energikällor år 2040.
Ser man tillbaka i historien kan man dock inte annat än förundras över de otroligt stora framsteg som skett på en tidsperiod av 150 år. Från att den första lampan tändes på sågverken i Marma och Näs på den senare delen av 1800-talet har människan utforskat, tillverkat och utnyttjat elektriciteten på många olika sätt.
Numera är elproduktionen renare och klimatvänligare än någonsin tidigare, åtminstone hos oss i Sverige. Man kan bara hoppas att människan och elproduktionen kan leva sida vid sida utan att skada vår natur mer och Sverige är ett av de länder där detta verkligen ser ut att lyckas!
Källa
- Tekniska museet
- Statistikmyndigheten
- Naturskyddsförening – Hur fungerar vattenkraft?
- Naturskyddsföreningen – Är vindkraft bra för miljön?
- Svensk solenergi
- Naturskyddsföreningen – Hur fungerar solceller och solfångare?
- Strålsäkerhetsmyndigheten
- Naturskyddsföreningen – Hur fungerar kärnkraft?
- Energiföretagen
- Energimyndigheten