Statistik om utsläpp av växthusgaser i Sverige
Växthusgaser och växthuseffekten är vanliga begrepp som diskuteras mycket i vårt samhälle. Vilka är växthusgaserna och vad innebär egentligen växthuseffekten och vilken roll spelar Sverige i den globala uppvärmningen? I denna text kommer vi att titta närmare på dessa begrepp och särskilt fokusera på situationen i Sverige.
Vad är växthusgaser och vad innebär växthuseffekten?
(källa: Europaparlamentet)
Växthusgaser är de gaser som både absorberar och utstrålar infraröd strålning och som på grund av detta påverkar jordens temperatur. Om vår atmosfär vore utan dessa gaser skulle medeltemperaturen på jordens yta varit ungefär -20 grader. Tack vare gaserna har jorden en medeltemperatur på +14 grader. De mest förekommande gaserna i jordens atmosfär är de naturliga gaserna vattenånga, koldioxid, dikväveoxid, metan och ozon. De mest förekommande konstgjorda gaserna är olika halogenalkaner och ämnen som innehåller exempelvis klor och brom.
Växthusgaserna släpper in solljus med högre frekvens än infraröd strålning genom atmosfären. Detta solljus värmer upp jordens yta, träden och vattnet. Växthusgaserna absorberar delvis den infraröda strålningen så att den inte kan stråla fritt ut i rymden tillbaka. Detta kallas växthuseffekten eller drivhuseffekten.
Uppvärmningen av jordens yta fungerar alltså precis med samma princip som ett växthus. Ytan på växthuset släpper in solljuset i växthuset men släpper inte ut värmen och på så vis är det alltid varmare inne i växthuset än utanför.
Tyvärr har jordens medeltemperatur stigit oroväckande under 2000-talet, främst genom utsläpp av koldioxid. Detta fenomen kallas global uppvärmning. Den globala uppvärmningen påverkar klimatet på många sätt.
Förutom ökningen av medeltemperaturen blir även extrema klimat som värmeböljor och översvämningar allt vanligare och man ser också förändringar i regn- och snömängden. Den största delen av koldioxiden som lett till den globala uppvärmningen kommer från användningen av olika fossila bränslen och avskogning.
Hur många procent av växthusgaserna bidrar till den globala uppvärmningen?
(källa: SCB Statistikmyndigheten)
Vi vet att koldioxid är en av de största bovarna när det gäller den globala uppvärmningen men det finns också andra skadliga gaser. Dessa är exempelvis metan och fluorerade gaser från industrin. Dessa gaser har faktiskt större globalt uppvärmningspotential än koldioxid. Trots detta var det koldioxid som år 2021 stod för 80 procent av utsläpp av växthusgaser inom EU. På andra plats kom metan som stod för 12 procent av växthusutsläppen.
Största bidragande orsak till växthusgaser
(källa: Naturskyddsföreningen)
Vad är det då som orsakar den stora mängden växthusgaser? Jo, globalt är fossila bränslen den främsta källan för utsläpp som leder till den oroväckande globala uppvärmningen. På första plats är fossila bränslen som används till transport och trafik men även förbränningen av fossila bränslen och utsläpp inom industrin har påverkat den globala uppvärmningen negativt.
Utsläpp från avskogning, jordbruk, olika industriella processer samt konsumtion bidrar också med mycket utsläpp. Dessa kommer vi att gå igenom mer detaljerat nedan.
Utsläpp av växthusgaser i Sverige
(källa: SCB Statistikmyndigheten)
År 2022 var Sveriges totala klimatutsläpp 45,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Jämförelsevis kan vi nämna att sedan 1990-talet har Sverige lyckats minska det totala utsläppet med hela 37 %.
Är 2022 fördelades klimatutsläppet i Sverige enligt följande:
- Industrin stod för 34 % av det totala utsläppet
- Transport stod för 31 % av det totala utsläppet
- Jordbruk stod för 15 %
- El- och fjärrvärme stod för 8 %
- Arbetsmaskiner stod för 6 % av det totala utsläppet av växthusgaser
- Resterande utsläpp är 6 %
En tredjedel av Sveriges utsläpp kommer från industrin. Främst handlar det om utsläpp från järn- och stålindustrin, mineralindustrin men även från raffinaderier. Det som orsakar den största mängden utsläpp är de olika industriernas tillverkningsprocesser, förbränning av bränslen och utsläppen från dessa. En stor del är också diffusa utsläpp som innefattar bland annat läckage.
Klimatutsläpp inom transport innefattar till största delen utsläpp som kommer från vägtrafiken, från både personbilar och tunga fordon som används till att transportera varor och dylikt.
Jordbruket står för 15 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Detta utsläpp består till största delen av lustgas och metan som kommer från gödselhantering, kväveomvandling i marken samt från djurens fodersmältning.
Energiproduktionen och utsläpp från dessa innefattar alltså främst el- och fjärrvärme. Tidigare var denna del mycket större men i takt med att Sverige frångått olja som uppvärmning av bostäder och lokaler har denna del blivit procentuellt allt mindre.
Avskogningens bidrag till utsläpp av växthusgaser i Sverige
(källa: Naturvårdsverket)
Sverige består av två tredjedelar skog. Tidigare har avskogningen haft en betydande del av Sveriges utsläpp av växthusgaser men tack vare hållbart skogsbruk tar numera skogen upp mer växthusgaser än vad den släpper ut. Dessutom producerar skogen förnybara råvaror som i framtiden kan ersätta fossila bränslen.
Skogen tar upp kol från atmosfären i samband med fotosyntesen samtidigt som kol slipper ut i luften genom marken och trädens andning, genom avverkning, nerbrytning av biomassa eller förbränning. Kol kommer också ut med regnvattnet i våra vattendrag och sjöar. Man har sett att kolförråden i de svenska skogarna har ökat de senaste åren, speciellt i biomassa, mineraljord och produkter gjorda av trä. Detta indikerar att den svenska skogen tar upp stora mängder koldioxid ur luften.
Trots dessa goda nyheter vet man dock att torvmarker fortfarande uppger växthusgaser. För att lyckas minska utsläppen har man i Sverige numera planer på hållbart skogsbruk som består av bland annat kontinuerlig årsplantering, skydd och restaurering av torvmarker som är rika på kol samt välplanerad beskogning och avverkning.
Tillväxttrender för utsläpp i Sverige
(källa: Sveriges miljömål)
Trots att Sverige lyckats minska klimatutsläppen radikalt finns det mycket mer arbete att göra. Sverige har som mål att uppnå dess långsiktiga klimatmål år 2045. Detta innebär ytterligare en 50 % minskning av utsläppen.
Enligt dessa mål arbetar man med en utbyggnad bestående av koldioxidfri elproduktion. Detta betyder att man satsar stort på vattenkraft, biokraft och vindkraft. Detta kallas ren energi och användningen av ren energi är en förutsättning för att Sverige ska kunna uppnå klimatneutralitet vilket också är ett av Sveriges mest betydande klimatmål.
En annan viktig del av tillväxtrenderna är övergången till att både i trafiken och inom industrin använda biobränslen samt avfallsbränsle.
Sverige har redan gjort mycket men har ännu mycket kvar att göra. Även privatpersoner kan med sina egna val, såsom val av bil och värmesystem, påverka att Sverige verkligen uppnår sina klimatmål inom den tidsram man fastställt.
Källa
- Europaparlamentet
- SCB Statistikmyndigheten
- Naturskyddsföreningen
- SCB Statistikmyndigheten
- Naturvårdsverket
- Sveriges miljömål