Ett köldmedium eller kylmedel är den arbetsvätska som används i olika slags hushållsmaskiner som till exempel i din AC, avfuktare, kylskåp och andra saker. Köldmedium absorberar värme vid en relativt låg temperatur i förångaren, som till exempel i kylspolen i en AC och släpper sedan ut den vid en högre temperatur i kondensorn. Dessvärre är många av de medel som tidigare använts inte särskilt miljövänliga och i vissa fall direkt farliga. Det är därför man alltid ska byta ut sina gamla kylskåp och andra produkter om de använder sig av gamla slags kylmedel. Men vad är köldmedier egentligen och vad används de till och vilka miljövänliga alternativ som finns. Det ska vi ta reda på i denna artikel.

Olika typer av köldmedier

Det finns ganska många olika slags köldmedel och eftersom de har krångliga namn är det inte helt lätt att komma ihåg dem. Att de alla är mer eller mindre farliga för miljön känner de flesta av oss till. Det som kan vara krångligt är också att de ofta har flera olika namn eller beteckningar. För att göra det så enkelt som möjligt börjar vi från början med de ämnen som numera är mer eller mindre förbjudna att använda och som kan vara bra att känna till.

HFC köldmedium

HFC-köldmedier kommersialiserades på 1990-talet som ersättare för de ozonnedbrytande klorfluorkolväten och klorfluorkolväten för att vara ett miljövänligare alternativ. Olika slags arbetsvätskor som HFC är idag är ett av de vanligaste köldmedierna i kyl-, AC- och värmepumputrustning. Om du äger en utrustning med HFC-köldmedier har du ett antal skyldigheter då HFC föreningar dessvärre bidrar till växthuseffekten. EU och Sverige har ganska nyligen infört bestämmelser för att begränsa användningen av köldmedier som innehåller HFC. Det pågår mycket arbete internationellt för att ersätta HFC med ämnen som inte bidrar alls eller mycket lite till den globala uppvärmningen t.ex. ammoniak, ditmetyl eter i kylanläggningar, skumprodukter och brandskyddssystem.

HCFC

HCFC användes som ersättning för CFC i isoleringsmaterial under perioden 1991-1996 och förbjöds helt i isoleringsmaterial 1997 och för nyinstallation som köldmedium 1998. Sedan den 31 december 2014 är det dessutom helt förbjudet att använda köldmedieutrustning som innehåller HCFC.

Klorfluorkolväten och R12

CFC (klorfluorkarboner) och HCFC (klorfluorkolväten) är ämnen som också kallas för freoner. Freoner finns till exempel i kylar, luftkonditionering och värmepumpsanläggningar. Som ersättningsmedel till freoner används idag HFC (fluorkolväten). HFC hör till gruppen fluorerade växthusgaser som är mycket starka växthusgaser som dessvärre också har mycket stark Global Warming Potential (GWP). Oavsett hur freoner används riskerar de att förr eller senare läcka ut i luften. På 1980-talet stod det klart att de bryter ned det ozonskikt som finns uppe i stratosfären och sedan dess har Sverige, bland andra länder, arbetat för att minska användningen och att avveckla befintlig användning på ett miljösäkert sätt.

Väteklorfluorkolväten (HCFC), inklusive R22

På 1970-talet upptäckte man att kemikalier som innehöll klor, främst klorfluorkarboner (CFC), bröt ner ozon. Stora utsläpp av CFC skedde dessvärre under 1980-talet innan regleringen av användningen trädde i kraft. De nationella utsläppen i Sverige av CFC har dock minskat med drygt 90 procent jämfört med 1990.

Fluorkolväten (HFC), inklusive R410A och R134

Fluorkolväten är konstgjorda växthusgaser som används som ersättare för ozonnedbrytande ämnen. Det pågår forskning för att försöka minska användningen av HFC och att ersätta dessa med mer miljövänliga alternativ men också miljövänligare sätt att bygga för att minska behovet av luftkonditionering och andra apparater som behöver kylmedel.

De vanligaste köldmedierna och hur de används

Köldmedium finns i flera saker än man tänker på; allt från kylskåp till bilar och avfuktare. De vanligaste köldmedlen som finns i våra apparater och bilar idag är de så kallade r-medlen varav nästan alla är på väg att bli förbjudna, har förbjudits i nytillverkning eller kommer att vara förbjudna inom en överskådlig tid.

R-22

R-22 är en kvävningsframkallande gas som har en Global Warming Potential som är 1700 gånger större än koldioxid. Difluorklormetan har använts som ett miljövänligare alternativ till freoner på grund av sin jämförelsevis ringa inverkan på ozonlagret. Men även difluorklormetan anses numera vara alltför skadligt och är förbjudet enligt montrealprotokollet och håller på att ersättas av propan (R-290) och tetrafluoretan (R-134).

R-134A

R134a är ett extremt vanligt köldmedium som används i kyl- och luftkonditioneringar inklusive kylning i både hushåll och kommersiella apparater, lätta fordon, industriella applikationer såsom centrifugalkylare med mera. R-134a kommer inte längre att godkännas för användning i nya lätta fordon som tillverkas eller säljs i USA från år 2021. I Sverige förbjöds det redan i januari 2017 i produktion för fordon upp till 3,5 ton.

R-404A

R404a är ett köldmedium används i kylskåp, frysar, värmepumpar och AC-anläggningar bland annat. En av de största användarna är vanliga livsmedelsbutiker. Det finns miljövänliga alternativ till f-gaserna med lågt GWP-värde (Global Warming Potential) som till exempel ren koldioxid eller propan. Men ett utbyte kräver omfattande ombyggnationer av livsmedelsbutikernas kyl- och frysanläggningar och kommer ta tid.

R-407C

R407C är en HFC-blandning utformad för att ha liknande egenskaper som R22 i olika slags luftkonditioneringssystem. R407C är främst lämplig för bostäder och lätt luftkonditionering och har ofta använts för att ersätta R-22. Dock är även R-407C på väg att avvecklas eftersom det också är ett miljöfarligt ämne.

R-410A

R410A har varit ett mycket populärt köldmedium i Europa sedan det introducerades i mitten av 90-talet. Det kommer dock vara förbjudet i nytillverkning av luftkonditioneringssystem från 2025 och i bärbara från 2020.

Naturliga köldmedier

Många pratar idag om naturliga köldmedier, som inte har någon stor effekt på växthuseffekten och ingen på ozonskiktet. Det finns också mycket forskning kring alternativa kylmedier eftersom de olika f-gaserna successivt ska fasas ut på grund av den negativa miljöpåverkan. Till naturliga köldmedier räknas exempelvis ammoniak, koldioxid, kolväten, vatten och luft. Ammoniak var, innan användningen av alla kemikalier, det vanligaste kylmedlet fram till 1940-talet och är neutralt mot den yttre miljön. Både ODP (Ozon Depletion Potential) och GWP är noll. Tillsammans med mycket goda termodynamiska prestanda är därför ammoniak ett mycket bra köldmedium.

Vad är växthusgaser?

Växthusgaser är både naturliga och konstgjorda gaser som utgör grunden för den så kallade växthuseffekten. De gör detta genom att absorbera och utstråla infraröd strålning. De främsta växthusgaserna i jordens atmosfär är vattenånga (H2O), koldioxid (CO2), dikväveoxid (N2O), metan (CH4) och ozon (O3). Liksom koldioxiden är freoner och andra fluorhaltiga växthusgaser mer eller mindre långlivade i luften. De flesta överlever där åtminstone något hundratal år innan de bryts ned, men för några kan livslängden räknas i tiotusentals år. Detta är vad man menar när man pratar om den dåliga växhusgaseffekten som dessa gaser innebär i och med att de bryter ner ozonlagret som skyddar oss från solens skadliga ultravioletta strålning.

De goda nyheterna

De senaste bedömningarna av europeiska forskare är att man kan se en synlig återhämtning av ozonskiktet över Europa tack vare att man globalt gjort olika åtgärder, som förbud för farliga ämnen. En fullständig återhämtning av ozonskiktet kan dock inte väntas först år 2050 även om beslutade internationella överenskommelser som Motrealprotokollet följs av alla de länder som skrivit under avtalet.

VAR GOD BETYGSÄTT DENNA ARTIKEL:
Totalt: 0 / Genomsnitt: 0
Back to top button